Välbesökt årsmöte i Skara

2008-12-04 11:18 av Lars Jakobsson 
Svenska Vallföreningens årsmöten turnerar runt i landet, åtminstone i den södra halvan. Denna gång var mötet förlagt till Skara den 4 november med AgroVäst och SLU Skara som värdar. Ca 40 personer hade mött upp och temat ”Grovfoder i produktionssystem” lockade såväl vallbönder som tjänstemän med intresse i ämnet.
 
Mats Emilsson, som är VD i AgroVäst, berättade att man i samverkan med olika intressenter bedriver ett forsknings- och utvecklingsprogram med en omsättning på 10 miljoner per år med finansiering från företag, myndigheter och organisationer i regionen. I mjölkprogrammet belyser man grovfoderkvalitetens betydelse för en ekonomiskt och miljömässigt uthållig mjölkproduktion. Att den lokalt anknutna forskningen är viktig för regionens lantbrukare kunde Claes Johansson som är ordförande i Mjölkprogrammet intyga. Claes är mjölkbonde och vice ordförande i Falköpings Mejeri som är en av finansiärerna.
 
Om rörsvingelhybriden Hykor i utfodringen till växande ungnöt berättade Jan Jansson från HS Sjuhärad. Jan, som även är känd som kassör i Svenska Vallföreningen, redovisade ett jämförande försök med ensilage av timotej (Grindstad) respektive Hykor i blandningar med vitklöver. Rörsvingelhybrider röner ett stort intresse men det har funnits frågetecken om smaklighet och fodervärde. Slutsatsen är att konsumtion och tillväxt inte tycks skilja sig från blandningar med timotej. Eftersom väderleken gjorde att skördeförutsättningarna blev olika för de olika försöksleden, fick man bekräftat att skillnaderna i konsumtion och tillväxt beror mer på ensilagets ts-halt och smältbarhet än på ingående gräsart i ensilaget.
 
Likaledes från HS Sjuhärad kom Ola Hallin för att berätta om ”Ulricehamnsprojektet” i vilket man söker reda ut de logistiska och ekonomiska förutsättningarna för att bedriva mjölkproduktion i större skala i mellanbygd med sämre arrondering och långa transportavstånd för grovfoder och gödsel. Produktionskostnad för grovfoder och spridningskostnad för flytgödsel har beräknats vid olika transportavstånd. Slutsatser är att många faktorer påverkar såsom markens avkastning, foderstat och foderförbrukning, logistik, arrondering, maskinkostnader, marknadspriser på insatsvaror, kassaflöde i form av arrende, markpris och landsbygdsstöd, management på gården och tillgång till spridningsareal m.m., vilket gör varje gård specifik för möjligheten att utvecklas.
 
Elisabet Nadeau, SLU Skara, projektledare AgroVäst:s mjölkprogram, har jämfört förtorkningsmetoder och olika tillsatsmedel för ensilageproduktion. Det är bredspridning, enkelsträng och dubbelsträng luftad och orörd som har jämförts. Även om det var svårt att påvisa signifikanta skillnader i foderkvalitet i samtliga fältförsök kan man inse att bredspridning respektive luftning ger snabbare förtorkning och en trygghet för säkrare foderkvalitet i ett osäkert väderläge. Åhörarna fick också förståelse för att framgång i försöksarbete är minst lika väderberoende som grovfoderproduktion. Av tillsatsmedel hade Kofasil Ultra och Promyr NF jämförts med obehandlade led på Nötcenter Viken. Tillsatsmedel ger mer socker i det färdiga ensilaget och ett lägre ammoniaktal. I utfodringen hade tillsatsmedel gett 1,5 kg ts större foderintag och 0,5 kg ECM större mjölkavkastning per dag. Det ska då noteras att mjölkavkastningen legat på en så hög nivå som 40 kg per dygn. Vid mindre avkastning hade skillnaderna sannolikt blivit ännu större. Den ökade mjölkmängden betalar tillsatsen av ensileringsmedel.
 
Sporer i mjölken är ett gäckande kvalitetsproblem i mjölk och ofta krävs detektivarbete för att hitta föroreningskällan. Nu finns emellertid en studie gjord där man på ett systematiskt sätt kartlagt möjliga problemkällor. Annika Arnesson, SLU Skara och Anders Bengtsson, Södra Älvsborgs Husdjur, har inventerat sporer på gårdar med problem respektive utan problem. På gårdar med sporproblem hittar man mer sporer i gödsel och ensilage. Dessa gårdar använder i mindre utsträckning tillsatsmedel vid ensilering och har överlag smutsigare båspallar och kor. Genom att man tänker på hygienen redan från slåtter och i hela vallkedjan över lagring, uttagning och utfodring kan man gardera sig mot problem.
 
Majsodlingen ökar i landet. Även om det än så länge är en förhållandevis liten gröda som helhet så har majs blivit en väsentlig del i foderstaten i de mest klimatgynnade delarna av landet. En kartläggning av förutsättningarna för odling och användning av majs har gjorts, vilken redovisades av Bengt-Ove Rustas, SLU Skara. I undersökningen har man gått igenom aktuella försök och kartlagt lantbrukarnas attityder till användning av majs och deras erfarenheter. Konklusionen är att majs idag kan odlas upp till Mälardalen och har stor potential som gröda och foder genom att kunna ge stor skörd med bra fodervärde. Variationerna i skörd och kvalitet kan dock vara stora mellan år och mellan platser beroende på framför allt väderleken. Hygienisk kvalitet och lagringsstabilitet är kritiska punkter.
 
Bland AgroVästs olika forsknings- och utvecklingsprogram finns flera projekt om helsädesensilage som foder till både mjölkkor och ungnöt. Elisabet Nadeau, SLU Skara, redovisade en studie om val av tillsatsmedel till helsädesensilage av korn/trindsäd. Försök har gjorts på Rådde försöksgård hos HS Sjuhärad med vicker, åkerböna respektive ärt i blandning med korn. De provade tillsatsmedlen vid ensilering i försökskärl på 1,7 liter var Lactisil 200NB och Proens. Ensilaget analyserades med avseende på innehåll av socker och stärkelse samt förekomsten av ammoniumkväve, olika syror och alkohol. Slutsatsen var att helsädesensilage av korn/trindsäd hade ett bra fodervärde. Utan tillsatsmedel ökade risken för jästtillväxt och värmebildning. Tillsatsmedlen begränsade alkoholförjäsningen och speciellt effektivt var syrapreparatet. En syratillsats ökar nedbrytningen av stärkelse till socker med högre sockerhalt i fodret som resultat. Syran var också bäst på att begränsa ammoniumkväve och ättiksyra. En större dos av bakteriepreparatet kunde dock sannolikt ha ökat dess effektivitet.
 
Lars Jakobsson, ordförande i Svenska Vallföreningen, tel: 070-648 27 22, e-post:
.