Vallfodrets betydelse i fokus på årsmötet
När kraftfoderpriserna ökar är det viktigt att utnyttja sitt grovfoder på bästa sätt! Så kan man mycket kort sammanfatta budskapet i årsmötesseminariet 2007. Årsmötet hade i år förlagts till Business Link i Linköping den 7 november.
Vallen ger klöver
Priserna på kraftfodermedel ökar och att parera detta med rätt sammansättning av foderstaten är viktigt. I mjölk- och köttproduktion har man att spela med varierande mängder av olika grovfoderslag. På senare år har majsen kommit att användas alltmer som foder till idisslare och en alltid aktuell frågeställning är om man ska satsa på rena gräsvallar eller blandvallar med även vallbaljväxter. Det nya gemensamma nordiska fodervärderingssystemet NorFor ger nya möjligheter att optimera foderstater. På årsmötesseminariet fick vi utrett vilka mått och steg som framförallt mjölkproducenterna kan vidta för att hålla nere foderkostnaderna. Vi gjorde det med hjälp av tre experter:
– Anders H. Gustafsson, Svensk Mjölk, har varit med och utvecklat det gemensamma nordiska fodervärderingssystemet Norfor Plan och det svenska foderplaneringsinstrumentet IndividRAM.
– Ulrik Lovang, Lovanggruppen, är odlingsrådgivare med grovfoderproduktion som specialitet och med särskilt intresse för majsens möjligheter.
– Margareta Dahlberg, LG Husdjurstjänst, är rådgivare i mjölk- och köttproduktion med erfarenheter från praktisk tillämpning av foderplanering i besättningar med grovfoderrika foderstater.
Forskning har visat att korna kan konsumera mer av ett ensilage med gräs/klöverblandning jämfört med ren gräsvall och att detta oftast ger mer mjölk. Detta har man också kunnat se i praktiken men man har inte förrän nu med det nya NorFor-systemet haft möjlighet att beakta detta i foderstatsberäkningar. Den traditionella fodervärderingen underskattar klöverns energiinnehåll då man i VOS-metoden inte beaktar att klöverns fiber och därmed energi blir snabbare tillgänglig än gräsets.
I foderstatssimuleringar har man jämfört gräs-, gräs/klöver- och gräs/klöver/majsensilage i kombination med olika spannmålsslag och koncentrat vid en avkastningsnivå på 10 200 kg ECM. Foderåtgången i kg ts blev störst med rent gräsensilage och minst med gräs/klöver/majsensilage. Med givna förutsättningar gav dock foderstaten med gräs/klöver lägst foderkostnad, delvis beroende på att grovfoderandelen blev den högsta men mest beroende på en lägre andel proteinkoncentrat. En erfarenhet av NorFor är att andelen grovfoder i foderstaten ökar då det värderas högre och att systemet även kan skilja på gräs och klöver.
Följande slutsatser kan därutöver dras av de gjorda simuleringarna och om optimal planering för foderförsörjning med både gårdsodlade och inköpta fodermedel:
– gräs/klöverensilage eller i kombination med majsensilage ger minskad foderkostnad jämfört med enbart gräsensilage
– majsensilage ger ökade möjligheter för klöverrika vallar och mycket foder på liten areal samt är intressant för arbetsplaneringen då den tas i en enda skörd på annan tid än annat ensilage
– majs får sannolikt en allt större betydelse i svensk animalieproduktion efterhand som klimatförändringen och sortförädlingen gör odlingen säkrare
– råvaror i stället för koncentrat är billigare men den praktiska hanteringen på gården är avgörande för konkurrensförmågan
– ärter/åkerböna konkurrerar starkt och om de inte finns att tillgå så är vete plus rapsmjöl ett bra alternativ
– betfor har beräkningsmässigt liten konkurrensförmåga men är sannolikt dietiskt undervärderad och har en smaklighet som inte beaktats
– grundvalen för all foderplanering är tillgång till foderanalyser och att man beaktar gårdens egna förutsättningar
Vid analysen av de olika grovfoderstrategierna har även miljöeffekterna värderats. Det visar sig att en hög andel klöver ger betydande fördelar genom mindre energiförbrukning och mindre utsläpp av växthusgaser eftersom förbrukningen av handelsgödsel är liten. För den biologiska mångfalden är det också positivt att klöver ersätter proteinkoncentrat. Majsen har en positiv effekt på växthusgaserna genom att den ger stor avkastning per ytenhet men däremot belastas den av behovet av bekämpningsmedel.
Vid utfordringsplanering i praktiken är det viktigt att bädda för stor foderkonsumtion. Rätt mängd foder ska finnas tillgängligt under tillräckligt lång tid. Den botaniska sammansättningen kan ha avgörande betydelse för smaklighet och därmed konsumtion. Ett praktiskt sätt att bedöma effektiviteten i utfordringen är att mäta idisslingen. Efter att korna kommit till ro efter ladugårdspasset bör 7 av 10 kor idissla samtidigt. Det gamla rådet att se på gödselns konsistens är fortfarande viktigt. Vid behov bör man se vilka möjligheter som finns att blanda foderpartier med olika kvaliteter för att få det optimala fodret under en säsong och då givetvis med utgångspunkt från gjorda foderanalyser.
Rapportering från styrelsens resa till Belgien och EGF 2007
Till ett bildspel gjorde styrelsen en gemensam avrapportering av sina erfarenheter och slutsatser från deltagandet i EGF:s symposium i Gent, Belgien med efterföljande studieresa.
EGF (European Grassland Federation) med europeiska vallföreningar som medlemmar, arrangerar årliga forskningssymposier och -konferenser. Syftet med deltagandet i symposiet var att få erfarenheter av ett EGF-arrangemang inför att Svenska Vallföreningen är inbjudare till EGF:s konferens i Uppsala i juni 2008. Syftet var även att ge inspiration och kunskaper i styrelsens arbete för föreningens medlemmar samt i deltagarnas egna verksamheter som lantbrukare och rådgivare. Resan möjliggjordes genom ett anslag på 50 000 kr från av KSLA förvaltade fonden Stiftelsen Svenska Vallföreningens Fonder.
Noterat på årsmötet
Sist på en innehållsrik dag var det samling för årsmöte. Bland det viktigaste som styrelsen företagit under året är den framtidsplanering som påbörjades vid förra årsmötet Denna baserades på en enkät till medlemsföreningarna. Annat av vikt är att föreningen lämnat ett antal remissvar inför det Landsbygdsprogram som gäller från 2007. Ekonomin i föreningen är god och för verksamhetsåret redovisades ett överskott på 54 tkr. Den goda ekonomin kan främst tillskrivas lyckade medlemsvärvningskampanjer under senare år. För innevarande år godkändes en underbalanserad budget visande ett underskott på 82 tkr. Regelmässigt har anslagen till föreningarna hittills inte utnyttjats till fullo, tyvärr på grund av utebliven verksamhet, men budgeten visar att ambitionen är full utbetalning. Budgeten belastas detta år också av en satsning på hemsidan och på nytt informationsmaterial.
En inlämnad motion från Gunnar Danielsson, Olssons Frö antogs för åtgärd av styrelsen. Det har upptäckts att vissa sådda gräsmarksväxter inte innefattas i den svenska översättning som definierar vilka arter som är godkända i vallodling enligt EU:s regelverk. Örter som cikoria riskerar vid en strikt granskning att betraktas som ogräs, vilket kan leda till underkännande och indraget stöd.
Vid årsmötet avtackades för långt och gediget arbete ordinarie styrelseledamoten Lars Nilsson, Näsum och ordinarie revisorn Rolf Arvidsson, Gimo, vilka valt att avgå. De efterträddes av tidigare styrelsesuppleanten Per Rudengren, Mellösa respektive Tobias Andersson, Varberg. Styrelsesuppleanten Peter Paulsson, Vinslöv hade valt att avgå och luckorna efter honom och Per Rudengren täcks av Maria Wahlquist, Vallåkra och Linda af Geijersstam, Färjestaden.
Lars Jakobsson, ordförande